Uppifrån kan jag ana någonting kolossalt. Ett myller av små, små hus. En stad som för mig förefaller oändlig, utan början eller slut. Det är en omtumlande upplevelse att titta ut genom flygplansfönstret. Spänd av förväntan och med hjärtat i halsgropen når jag mexikansk mark, denna stekheta septemberdag. I bakhuvudet surrar varningar från välvilliga därhemma om att se upp för kidnappning och rånöverfall. Om att hålla hårt i handväskan. Jag har precis flugit över ett världshav, många mil bort från studierna i Sverige med allt vad det innebär; makaroner och ketchup, extrakneg, studentkåren, nationsfester, snö och slask, lagom-mentalitet och jantelag. Framför väntar en termins utlandsstudier med något helt nytt.
Bilderna från halvåret i detta fantastiskt färg- och kontrastrika land sitter tydligt fastetsade på näthinnan. Titt som tätt är jag tillbaka där i tankarna. Jag tar mig till gråvalarna utanför Baja California. Till 60 liters ryggsäcken som var min tappra vapendragare under de resor jag gjorde i landet. Till tarahumaraindianerna i bergsområdet runt Chihuahua. Till regnskogen och floderna i Chiapas. Till det turkosblå havet utanför Yucatán. Till skumpiga bussfärder på väg till och från skolan. Till avsaknaden av tidtabeller. Till festivalerna i Guanajuato. Till de enorma pyramiderna i Teotihuacan. Till lämningar från en annan tid. Till soluppgången och surfingen i Puerto Escondido, den gömda viken. Till favorithaket La Bodeguita del medio med sina svalkande margaritas och mojitos. Till chilikryddade maträtter som får läpparna att svullna upp till något oigenkännligt. Till de sombrerobeprydda Mariachisångarna. Till den positiva inställningen och värmen som genomsyrar hela landet.
Alla dessa ovärderliga minnen och erfarenheter från min termin i Mexico kommer såklart alltid att ha en självklar plats hos mig och det är ganska skönt att låta tankarna vandra tillbaka till mañanalandet på andra sidan Atlanten ibland. Särskilt en frostbiten svensk februaridag som denna. Ta chansen och byt ut vardagen mot den bästa av upplevelser du också!
/Maria Waldén
Mexico är fantastikt. Jag reste runt där och centalamerika 3 månader 2002 och har ständigt längtat tillbaka