På språkresa i Berlin

 

Sanna skickade oss en hälsning från sin språkresa i Berlin 🙂

Hej, hopp!! Dagarna här i Berlin är kortlivade och livfulla. De bara svischar förbi och det är först efter några veckor i staden som jag inser hur oskattbar tiden här är. När en livserfarenhet komprimeras till tre manader gäller det verkligen att uppskatta varenda minut. Och det kan man göra här utan att stressa. Berlinare är ett folk med ett avslappnat förhallande till jäkt. När citypulsen i andra storstäder pumpar ut folkmassor i tunnelbanesystem och pa shoppinggator i rivig takt, lyckas Berlin vrida upp volymen på livet utan att driva på, utan att hetsa.

Jag bor i ett Wohnungsgemeinschaft (=vaningsgemenskap) i Östberlin tillsammans med ett sött par i 25-årsåldern, en konststuderande tjej och hennes pojkvän. Vi delar kök och toalett och små pratstunder i förbigående om disken och berlins nöjesliv. De är en aning försynta men utomordentligt trevliga. Jag kan verkligen rekommendera dig som studerar språk utomlands att bo med lokalbefolkningen. Inte minst för språkets skull, men ocksa för den enorma tillgång det är att kunna få hjälp med att krypa under huden på just din studieort.

I samband med skolans aktiviteter har vi fått bli varse om att Muren fortfarande finns kvar i många avseenden. Stadsborna identifierar sig fortfarande i allra högsta grad med vilken stadsdel de är födda i. Vi har varit på tva seminarier om DDR och die Mauer där en östtysk kvinna (en så kallad ”ossi”, vestberlinare kallar sig ”wessis”) höll föredrag om livet i Östberlin.

För varje dag som gar pockar insikten pa ens samvete om den betonggråa historia som faktiskt ligger bakom all den skönhet muren lämnade efter sig. I förälskelsen till Berlin finns det ocksa en obehagskänsla som säger till en att man som språkskolestudent och turist egentligen inte vet hela sanningen. Men jag antar att man får ta saker för vad de är. Att man får tillåta sig att skratta åt historier som berättar om hur östberlinarna tvättade sina jeans med stenar i fickorna när modevågen med stentvättade jeans härjade i Väst.

Nu ska jag tillsammans med den svenska kolonin och en new york- bor dra till vinerian runt hörnet som blivit lite utav ett stammhak, traditionsenligt varje onsdag.

Tschüssi

/Sanna

Kommentera